Hundra lärares åsikter om Chalmers masterprogram
| Claes | Niklasson, | Projektledare: | claesn at chalmers dot se |
| Per | Lundgren, | Vice projektledare: | per dot lundgren at chalmers dot se |
| Patrik | Jansson, | Vice projektledare: | patrikj at chalmers dot se |
Chalmers, 412 96 Göteborg
Chalmers utbildningsstruktur är, sedan 2004 på kandidatnivå och sedan 2007 på masternivå, anpassad till ett 3 + 2 system enligt Bolognamodell. Denna reform fick till naturlig följd att alla avslutningar i form av masterprogram också blev engelskspråkiga. Chalmers rekryterar för närvarande ca 35 % av sina masterstudenter utanför Sverige, vilket är en medveten strategi för att uppnå en internationell studie- och campusmiljö. Detta är en av de mest genomgripande reformerna i modern tid av undervisningen vid Chalmers tekniska högskola och den innebär en stor omställning på flera plan för lärare och annan studiestödjande personal. Chalmers stiftelse har finansierat ett utvecklingsprojekt (IMPACT-projektet 2007-2009) för att stödja denna omställning och denna bidrag rapporterar om projektets struktur och lärarnas uppfattning om detta. En omfattande studentenkät rapporteras i ett separat bidrag.
IMPACT-projektet har fördelat resurser (sammanlagt 30 Mkr över tre år) till över 100 pedagogiska delprojekt som initierats och genomförts av lärare på masterprogrammen. Nästan 90% av projektmedlen har använts för delprojekt eller lärarfortbildning i engelska. IMPACT har utvärderats på flera sätt och vi koncentrerar oss i detta bidrag på lärarperspektivet. Under hösten 2008 genomfördes intervjuer med representanter för alla pågående delprojekt. Utgångspunkt för intervjuerna var en självvärdering (i form av en enkät) som alla masterprogramkoordinatorer och viceprefekter genomförde. Denna enkät kommer att upprepas under hösten 2009 för att kunna göra en jämförande uppföljning.
Förutom att tre fjärdedelar av lärarna anser att IMPACT bidragit till genomförandet av utbildningsreformen i sig (engelska, lärmål, kursutveckling, pedagogik, examinationsformer) anger många att det mest positiva med projektet är ökat utrymme för pedagogisk diskussion lärare emellan och intensivare samarbeten, inte bara inom lärarlag, utan även mellan program, nationellt och internationellt.
En vidare rapportering kommer att beskriva huvudresultaten av självvärderingen och hur dessa resultat kan bidra till kontinuerlig kvalitetssäkring av våra masterprogram.